Besluta och kommunicera tydligt kring hur många dagar ni förväntas vara på kontoret och när ni kan arbeta från annan plats. Utifrån det beslutet kan teamet gemensamt komma överens om vilka veckodagar ni är på plats och vilka möten som ska planeras in. Uppgifter som lämpar sig för kontorsarbete är exempelvis problemlösning, samarbete, kreativ tid och socialt häng. Är du ledare är det på kontorsdagar som du planerar in dina one-to-ones och då du är tillgänglig för ditt team. Hemarbete lämpar sig väl när du behöver sitta koncentrerad och inte bli störd samt för avstämningsmöten och uppföljningar.
Det är lätt att underskatta vikten av att vara tydlig med vad som gäller, men motsatsen kan skapa arbetsmiljöproblem i form av osäkerhet kring vad som förväntas, irritation, stress och i värsta fall konflikter.
Under pandemin upplevde många att deras arbete blev gränslöst. Det var svårt att stänga ner och arbetet flöt ihop med privatlivet. Ett utvecklat självledarskap kan hjälpa medarbetaren att sätta gränser, men det finns också mycket som arbetsplatsen kan bidra med på organisatorisk nivå. Kulturen kring tillgänglighet kan ses över.
Några frågor ni kan ställa er är: Vilka förväntningar har vi på våra medarbetares tillgänglighet? Vilka tider på dygnet är det okej att interagera med varandra oavsett om det är via mail eller via chat? Vilka signaler sänder vi ut genom chefernas agerande? Hur kan cheferna agera som förebilder? Är det okej att tacka nej till möten för att medarbetaren prioriterar enligt sitt uppdrag?
Ett tydligt uppdrag är ett effektivt sätt att minska stress hos medarbetarna. Det underlättar också för prioriteringar, skapar effektivitet och främjar självledarskap. Diskussionen kring uppdraget behöver ske löpande och är en lämplig punkt när ni har one-to-ones.
Några tips på hur ni kan göra uppdraget tydligt är att diskutera förväntningarna på medarbetarna, prioriteringar, ansvar, gränsdragningar kring vem som gör vad samt tydliggöra hur medarbetarnas dagliga uppgifter bidrar till det övergripande målet för företaget.
Syftet med one-to-ones är inte att kontrollera medarbetarna utan att finnas där för att stötta, hjälpa, coacha och vara bollplank. Ni behöver prata om uppdraget, stämma av hur det går, vad som funkar och inte funkar. Inte minst behöver ni stämma av hur medarbetaren mår. Det är lättare att fånga upp om någon inte mår så bra eller om något skaver, när ni ses fysiskt. En hel del går att dölja bakom skärmen.
Med mindre investeringar kan ni komma långt, till exempel genom förhöjare till datorn, separat tangentbord och muspekare. En annan viktig del är att utbilda medarbetarna kring ergonomi så att de vet hur de ska arbeta på ett optimalt sätt, både hemma och på kontoret. En bra film om vad man kan göra själv i sin hemmiljö finns hos Prevent.
Vilka utmaningar i hybridarbetet har ni stött på längs vägen? Fånga upp de signaler ni får och agera direkt. Detta görs lämpligen i en riskbedömning. Glöm inte att utvärdera de aktiviteter som ni genomför så att ni säkrar att de får den effekt som ni hade tänkt er. Allt eftersom hybridarbetet fortgår kan nya utmaningar uppstå, så se till att följa upp och göra nya riskbedömningar allt eftersom.
Lycka till!
Emma Höglund, HR-konsult och coach på Wise Consulting