Mobiler och datorer går bokstavligen varma runt om vårt avlånga land. Det kan man enkelt slå fast efter att ha läst årets rapport av ”Svenskarna och Internet” som ges ut av IIS. För en majoritet har internet förändrat var gränserna går mellan arbetet och privatlivet. Vi löser idag jobbuppgifter hemifrån och gör privata ärenden på jobbdatorn. 7 av 10 uppger i rapporten att de arbetar uppkopplade hemifrån. Av naturliga skäl är det framförallt tjänstemän som suddar ut gränserna mellan arbete och fritid.
Hur påverkar detta våra medarbetare?
Att vi idag kan vara så flexibla i våra arbeten är i sig ingenting negativt, men det sätter större press på individer att själva sätta gränser för när jobbet slutar och fritiden tar vid. Att privatliv och jobb går ihop, innebär att många upplever att de behöver vara tillgängliga och arbeta utanför ordinarie arbetstid. Flertalet experter är eniga, om det är otydligt vad som förväntas av en kan det leda till negativ stress. Tex kan man vid en snabb googling läsa att 82 procent av alla akademiker saknar regler för tillgänglighet på sin arbetsplats. Flexibelt arbete riskerar då att bli en stressfaktor snarare än en möjlighet.
För många, speciellt i chefsroller, kan arbetsbelastningen vara hög tillsammans med ett stort ansvar. Dessa i kombination kan fungera väldigt bra för en del, men för vissa blir det väldigt svårt att hålla sig från att jobba ”bara lite till”.
Forskning säger oss att det uppstår risker när gränsen mellan arbete och privatliv blir vag och istället skapar en komplex helhet, där individen ensam får sortera sina åtaganden och ansvarsområden. Medarbetare som har en obalans mellan jobb och fritid är ofta mer stressade, upplever mer konflikter i sina relationer och känner mindre engagemang på jobbet.
Förebilder – verktyget när det gäller den sociala arbetsmiljön
Flertalet organisationer har tagit fram riktlinjer för hur de vill att balansen mellan arbete och fritid ska se ut. Det är en mycket bra början. Det är dock avgörande hur ledare och medarbetare ser sig som förebilder för hur denna balans bör se ut i vardagen – dvs de lever som de lär. Säger riktlinjerna tex att ”vi förväntar oss inte digital tillgänglighet efter en viss tid på dagen” så blir det riktigt tokigt om det kommer samtal, meddelanden eller annat från chefen efter den uppsatta tiden.
Den sociala arbetsmiljön kan vara svår att forma på ett tydligt sätt varför goda förebilder blir än mer viktiga. Vill man att medarbetare ska ha en balanserad tillvaro så måste sådana beteenden och attityder uppmuntras och uppmärksammas.
Detta är inget nytt – det här med förebilder. Ändå ser vi ofta exempel på ”dåliga förebilder” – som exemplet ovan med ledaren som besvarar mail på obekväma tider. Och på nåt konstigt sätt så ger dåliga förebilder större genomslagskraft än de goda. Så vi behöver vara medvetna om att ledare/seniora kollegor m fl är superviktiga förebilder för sina medarbetare, kollegor och framförallt för nyanställda kollegor.
HR-chefen har naturligtvis en nyckelroll i frågan gällande balans mellan arbete och privatliv. HR-chefen är förhoppningsvis också en del av ledningsgruppen som på strategisk nivå kan skapa förutsättningar för hållbara lösningar som gynnar både medarbetare och organisation. Universella lösningar som fungerar för alla företag finns inte, utan varje organisation måste finna sitt sätt att arbeta med hållbarhet och en sund företagskultur där balans kan råda. Fokus ligger på att organisationen tydligt visar att det finns utrymme för att skapa balans.
Som HR-chef är det hög tid att sätta frågan högt upp på agendan. En bra start är att börja med att uppmärksamma, påminna och belöna de goda attityderna och beteendena och se över att du själv ”lever som du lär”.
Maria Lörne, Wise Consulting, Head of Communication and Marketing.