Det här är den första delen i en bloggserie om rehabilitering, där vi börjar med det förebyggande arbetet. I kommande inlägg går vi djupare in på hur du som chef kan stötta en medarbetare tillbaka i arbete och vad som händer när återgång inte är möjlig.
Jag har arbetat med organisationer inom olika branscher, ofta med höga sjuktal och stora utmaningar kopplade till arbetsmiljö och rehabilitering. HR-avdelningar har ofta tagit fram rutiner för hur medarbetare med sjukfrånvaro ska hanteras och utbildat chefer i rehabiliteringsprocesser. Men det förebyggande arbetet hamnar ofta i skymundan – något som kräver strategisk prioritering från ledningen.
Det är inte ovanligt att insatser för att minska sjukfrånvaron handlar om friskvårdsbidrag, möjlighet till träning på arbetstid eller tillgång till företagshälsovården. Men handen på hjärtat: hur ofta används företagshälsan i förebyggande syfte? De flesta organisationer skickar medarbetare dit först när problemen redan är ett faktum.
Många organisationer har ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) där de kan identifiera risker som stress och belastningsskador innan de leder till sjukfrånvaro. Vi vet också att ett tydligt ledarskap, där chefer utbildas i att upptäcka tidiga tecken på ohälsa, minskar riskerna för stress och långtidssjukskrivning. Vi vet också, om de organisatoriska förutsättningarna fungerar såsom att medarbetarna får vara med och påverka, bli lyssnade på främjar det motivation och trivsel. Trots denna välkända kunskap inom nästan alla organisationer är sjuktalen höga och framför allt inom psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är fortfarande en av de största orsakerna till sjukfrånvaro på många arbetsplatser.
Enligt Dagens Medicin (9 januari 2025) kostade långa sjukskrivningar Sverige över 90 miljarder kronor förra året, och nästan hälften av sjukskrivningarna (46 %) berodde på psykisk ohälsa. Men vad innebär egentligen psykisk ohälsa?
Folkhälsomyndigheten definierar psykisk ohälsa som:
"Allt från tillfälliga psykiska besvär till mer allvarliga psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar."
Detta innefattar lindrigare besvär som stress, oro och nedstämdhet, men också allvarligare tillstånd som depression, ångestsyndrom, bipolär sjukdom och schizofreni.
Här finns en viktig problematik: när vi sammanfattar alla dessa tillstånd under begreppet "psykisk ohälsa" riskerar vi både att skapa missvisande statistik och att göra det svårt för arbetsgivare att identifiera rätt insatser.
I podden ”Det sista pillret” tar de upp en paradox: samtidigt som vi talar mer om psykisk ohälsa, blir det allt svårare att få tillgång till vård. Socialstyrelsen rekommenderar exempelvis att lindrig depression som klassas som psykisk ohälsa i första hand ska behandlas med kognitiv beteendeterapi eller psykoterapi, inte medicinering. Trots detta äter 1,2 miljoner människor i Sverige antidepressiva läkemedel.
Det väcker frågan: vad skulle hända om arbetsgivare tog ett större ansvar för att förebygga psykisk ohälsa? Om vi som arbetsgivare systematiskt använde företagshälsovårdens resurser för samtalsstöd och terapi som förebyggande åtgärder– oavsett om ohälsan är arbetsrelaterad eller inte – skulle vi kunna minska både lidande och sjukfrånvaro.
Att arbeta förebyggande med rehabilitering handlar om att ta initiativ innan problemen eskalerar. Här är mina bästa tips för chefer:
Att förebygga sjukfrånvaro och rehabilitera psykisk ohälsa kräver mod, kunskap och samarbete. Som chef kan du göra stor skillnad genom att:
Låt oss göra det vi kan för att skapa friskare arbetsplatser. Ett litet steg idag kan bli en stor skillnad imorgon – för både medarbetare och verksamhet. Vad blir ditt första steg?