Första gången jag hörde talas om ”Gig economy” tänkte jag att det inte är något som berör mig. Det är väl antingen applicerbart på enklare jobb eller för människor som flitigt lusläser ”The Economist” eller ”Harvard Business Review”? Jag läser många matbloggar som tyvärr inte har tagit upp fenomenet än ;-). Men efter att ha kapitulerat och läst på mer om fenomenet kan jag nu se en del fördelar.
Gig economy for dummies
Ok, så för dig som kanske också missat viss central information, här kommer ”Gig economy for dummies”. Gig economy handlar om att arbeta med projekt istället för en ”fast” anställning. Det kan röra sig om frilans- eller konsultuppdrag, huvudinkomstkälla såväl som extrainkomst. Ordet gig har lånats från musikindustrin och handlar helt enkelt om tillfälliga uppdrag på en flexibel arbetsmarknad. Flexibelt för uppdragsgivaren som kan koppla in rätt kompetens för ett specifikt projekt men även för uppdragstagaren som kan bestämma över sin egen arbetstid och arbetsuppgifter.
Vilka väljer gig economy?
Enligt en studie från MacKinsey Global Institute är 162 miljoner människor i arbetsför ålder i USA och Europa (eller 20-30 %) en del av gig economy. Vissa väljer aktivt detta oberoende sätt att arbeta på, för andra är det mer påtvingat. De som aktivt väljer detta sätt att arbeta på har högre nivåer av tillfredsställelse inom flera områden av arbetslivet jämfört med de som valt traditionella anställningar.
”9-5” ger alltså inte en korrekt bild av dagens arbetsliv. Hur kan vi då bemöta denna förändring som redan sker? Fokus förflyttas från det traditionella att man ska vara på jobbet fysiskt vissa tider, till att uppdraget ska bli gjort oavsett var och när på dygnet det görs.
För den som tar sig an uppdraget kan det vara ett sätt att underlätta livspusslet men också ett sätt att nå drömmar, kanske arbeta intensivt med ett uppdrag för att sedan dra utomlands en period. För många av egenföretagarna finns ekonomiska vinster, man kan ta mer betalt per uppdrag. För uppdragsgivaren finns också flera vinster – att välja mest lämpliga personer som krävs för att nå bästa resultat vid varje enskilt tillfälle, att kunna delegera ut arbetsuppgifter, få undan saker eller röja upp bland gamla surdegar. Som konsult inom HR är detta ett vanligt upplägg – att hålla en arbetsmiljöutbildning, få bukt på rehabärenden eller arbeta fram policys är exempel på möjliga ”gig”.
Frågor kvarstår dock kring gig economy
Det finns fortfarande en del att reda ut kring gig economy; hur säkrar arbetsgivare behovet av kompetens, och för uppdragstagare -osäkerhet i anställningsvillkor, frågor om förmåner, marknadsföring och hur man löser referenser inför nästa uppdrag, bara för att nämna några.
Nu kanske en del arbetsgivare känner en gnagande oro, ”åh, inte en sak till…”. Oavsett så är detta ett fenomen som förutspås växa och vi måste förhålla oss till. Såväl arbetsgivare som arbetstagare behöver bli mer proaktiva gällande sättet att se på det förändrade arbetslivet. Om detta fortfarande känns läskigt kan jag lugna dig med att vi än så länge är många som frivilligt går in och gör ett ”gig”. Och håll i dig – det är till och med ett kul sätt att arbeta på!
Helena Elander, HR-konsult, Wise Consulting.