Frågan om karensdagens varande eller icke varande har aldrig riktigt stannat av under åren som gått; det har skrivits spaltkilometer om karensdagens påstådda för- och nackdelar. En klassisk stridsfråga där arbetsgivarna vanligen har ställt sig bakom karensdagen och arbetstagarparterna intagit motsatt hållning.
Svårt att beräkna sjuknärvarons faktiska kostnader
Det är en utmaning att sätta siffror på vad sjuknärvaron faktiskt kostar, inte bara för företag utan även för samhället i övrigt. Man kan dock föreställa sig att alla hostande och nysande människor i kollektivtrafiken, offentliga byggnader och på arbetsplatser i stort kostar företag och samhället avsevärda summor varje år. Att slopa karensdag/avdrag helt och hållet och samtidigt ge tillbaka förtroendet till medarbetarna känns därför som rätt steg på vägen i jakten på ett friskare, roligare och mer hållbart arbetsliv.
Sedan karensdagen återinfördes i april 1993 har dessutom mycket hunnit hända i arbetslivet. Vi har till exempel sedan länge lämnat våra privata krypin på kontoret och vistas nu nästan uteslutande i olika former av kontorslandskap. Dessvärre med den baksidan att den högre smittorisken kom som ett brev på posten i takt med förtätningen av våra kontor och arbetsplatser. Den tekniska utvecklingen har under samma tid utvecklats i ännu högre takt med smartphones, bärbara datorer och snabb uppkoppling i våra hem som möjliggör att arbete kan göras på många olika platser och inte bara innanför kontorets fyra väggar.
Vi byter karensavdrag mot karensbidrag
I ett arbetsliv med fokus på tillit och självledarskap känns det för oss självklart att få tillfriskna i hemmet utan ett större ekonomiskt tapp. Förutom friskare medarbetare tror vi att karensbidraget kommer leda till stärkt trivsel, bättre attraktionskraft och i förlängningen ett starkare företag. Med den nya förmånen hoppas vi också att medarbetarna stannar hemma istället för att smitta kollegor och tillfrisknar snabbare i hemmets lugna vrå. Förhoppningsvis får vi också fatt på mörkertalen kring hur många som är sjuka men som ändå inte stannar hemma och vilar.
Det kanske inte passar i alla verksamheter, men i ett tjänsteproducerande företag med hög andel motiverade medarbetare med flexibla arbetstider känns detta helt naturligt och i linje med ett starkt självledarskap. Det bygger på samma tillit som när vi anförtror medarbetaren valet att stanna hemma en extra dag efter en tids sjukdom, eller arbeta hemifrån.
Leif Denti från Göteborgs Universitet kommer under året att bedriva forskning kring effekterna av beslutet att införa vårt karensbidrag för att få svar på hur den psykosociala arbetsmiljön påverkas. Det ska bli riktigt spännande att följa hans arbete och ta del av resultaten. Vi kommer självfallet att dela alla spännande insikter framöver. Håll utkik här i bloggen.
Ulrika Roos arbetar som Teamchef och HR-konsult på Wise Consulting.