Hur är det egentligen att arbeta med HR i covid-världen? Den samlade upplevelsen av att vara i en HR-funktion våren 2020 är att det kan vara ensamt och tufft att hantera både tunga men också svårmanövrerade frågor. Organisationen uppfattar ofta att HR har en egen plan, känner till den stora ”planen”, har svar på allt och vet vilken väg som är rätt, men framförallt bäst, att välja.
Tänk om vi hade haft möjligheten att i den dagliga verksamheten arbeta aktivt med riskanalys och sedan tränat på svåra situationer som kan inträffa. Att tillsammans med ett dedikerat kris- och ledningsteam fiktivt öva på att hantera allt från brand och dataintrång till pandemier.
(Hur vi nu någonsin skulle kunnat föreställa oss att den coronakris vi befinner oss i just nu skulle bli verklighet och inte ytterligare en simulation av vad som skulle kunna inträffa. Om vi faktiskt hade vetat att verkligheten skulle ha överträffat övningarna i påverkan på vårt samhälle och näringsliv.)
Många företag har förstås inte haft möjlighet att träna på det här sättet, men visualisera att vi faktiskt hade kunnat. Att alla hade behövt fokusera på samarbete, kommunikation och att snabbt formera sig kring planen. Sist, men inte minst, skulle vi också kunna se vikten av att tidigt sätta rutiner för hur man fattar beslut och hur man kommunicerar såväl med organisationen som med omvärlden.
När vi nu kan konstatera hur pandemin påverkar vår verklighet och vår arbetssituation blir värdet på riktigt stort att hitta rätt stödsystem. Utmaningen för HR-funktionen har nått nya nivåer och oavsett om vi försöker jämföra med tidigare erfarenheter under kristider är det svårt att hitta energin och den röda tråden i tider av ständig förändring och ändrade förutsättningar.
Vad innebär då detta för HR-arbetet framåt? Jag vill tro att följande punkter kommer att göra sig gällande:
- Holistisk HR där HR går över till ännu mer helhetssyn. Att använda avancerad teknik och vara än mer mänskligt centrerad. Kombinera intuition och grundlig analys. Maximera internt och externt fokus, förbli handlingsorienterad men också reflekterande.
- Mindre fokus på processförbättring. Vi fokuserar generellt sett mycket på processförbättringar. Gamla processer designas om och nya verktyg introduceras. På ytan ser det krispigt ut, men om vi granskar det i sömmarna är de verkliga förändringarna små. Under tiden ser medarbetare och chefer inte de tydliga fördelarna med HR-initiativen. Processerna är ofta för komplexa och för standardiserade. Förväntningarna är höga, men resultatet är oftast lägre än dessa. Dags för HR att gå tillbaka till ritbordet och komma närmare sina beställare. Vilka är de brinnande behoven och problemen? Hur kan vi, inom ramen för HR, bidra på optimalt sätt för verksamheten och för bolaget där vi står idag?
- Var snäll. För ett par veckor sedan pratade jag med en VD för ett större noterat bolag där en av bolagets värderingar är just ”Vi är vänliga mot varandra”. Här har VD krokat arm med HR som en viktig ledningsfunktion och ”gemensam vårdnadshavare” och skapat en drivkraft för värderingsarbetet framåt. Några enkla åtgärder har också införts och som återspeglar vänlighet, som t ex en ledig dag på födelsedagen eller om du är hemma sjuk får du en ”krya på dig-korg”. Enkla saker till synes men googla ”Corporate kindness” så öppnas en ny värld där du t.ex. kan läsa mer om begreppet RAK – Random Acts of Kindness. Vänlighet är, inte minst i nu aktuell situation, en given HR-trend för 2020.
- HR lägger komplexa pussel, ser problemen ur olika perspektiv och analyserar fram den bästa lösningen för medarbetarna, kunderna och affären. I HR-rollen måste vi hålla koll på lagstiftning, vara bäst på arbetsmiljö och vi får bidra till både arbetsmarknadspolitik och samhällsutveckling. Samtidigt gäller det att lyfta blicken, tänka strategiskt och utveckla nya idéer, som får ledare och medarbetare att trivas men också utvecklas. Vi behöver se bolaget som ett litet samhälle där HR bidrar till att få alla att vilja dra åt samma håll.
- HR måste använda tekniker så som Artificiell Intelligens och analys av data, för att lyfta viktig information om verksamheten. Med hjälp av dessa verktyg kan HR få insikter om vad som fungerar bra eller mindre bra i organisationen och därmed bli vassare på att identifiera relevanta förbättringsområden.
- Utveckla medarbetarna. Att medarbetare utvecklas och utbildas blir för företag, och därmed HR, helt centralt. Det gäller att försäkra sig om att medarbetarna har relevant och uppdaterad kunskap. När de kan utvecklas i sin roll ökar sannolikheten att de stannar i organisationen och kan bidra långsiktigt till framtida utveckling.
- Skaffa en djupare förståelse för medarbetares förmågor, styrkor, mål och syfte. Detta för att kunna skapa en bättre och skräddarsydd medarbetarupplevelse. Det kan handla om att anpassa utbildningssatsningar såväl som hitta motiverande förmåner.
- Värdera medarbetare som kunder. Särskilt viktigt nu när digitaliseringen bidrar till att världen krymper. Säkerställ att nuvarande medarbetare, såväl som före detta medarbetare, har goda upplevelser från företaget och kommer att agera ambassadörer.
- Se till att bli mer bekväm med nya teknologier – Om HR ska driva förändringar och positionera sig som en ledande röst i hur arbetsplatser utvecklas, måste även HR kunna driva och vara med att implementera nya teknologier.
Genom att fråga hur vi kan stötta varandra och finna rätt lösningar tillsammans kan vi undvika onödig stress och hitta sätt att navigera förbi ett förvaltande läge och därifrån ta oss uppåt, framåt – till ett förhållningssätt ”post-corona”.
”The only thing we have to fear is fear itself” – Franklin D Roosevelt
Annelie Bergström, Senior HR-konsult, Wise Consulting