Jag tror att Arbetsmiljöverket genom den nya AFS:en om arbetsanpassning försöker säga oss något viktigt. Visst, visst, arbetsanpassning ÄR viktigt och det ska vi beröra, men det är också något annat. Vi återkommer till det, men först, låt oss titta på vad den nya AFS:en egentligen handlar om.
Arbetsmiljöverkets FörfattningsSamling (AFS 2020:5) om Arbetsanpassning ersätter AFS 1994:1 om Arbetsanpassning och Rehabilitering från och med 20210601. Rehabilitering är borta eftersom det regleras i Socialförsäkringsbalken och inte i Arbetsmiljölagen. Borta är också information om ”Alkohol och andra berusningsmedel”, men det betyder inte att arbetsgivarens ansvar för att ha rutiner att hantera detta är borta. Det är fortfarande en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Så, nog om det. Är det något nytt i föreskriften då? Mer än tidigare betonar den vikten av förebyggande arbete.
Fokus i Arbetsmiljöverkets nya AFS är följande:
- Arbetsgivaren behöver ha ett arbetssätt där man fångar upp behovet från medarbetaren. Här betonas vikten av dialog mellan chef och medarbetare.
- Rutiner för att ta emot informationen (vem ska göra det och vad ska hända med informationen?).
- Genomföra och följa upp arbetsanpassningen och låta medarbetaren vara delaktig i arbetet.
Jag tycker att det är tydligt att den nya föreskriften är en anpassning till den utveckling vi ser i arbetslivet. När den senaste AFS:en kom 1994 hade inte ens Internet lanserats för den breda allmänheten. Idag ser vi mycket större utmaningar med balans mellan arbete och fritid, inte minst med digitaliseringens intåg, och den psykiska ohälsan är mer omfattande. I tidigare AFS stod att ”Målet bör vara att hitta ett gemensamt system för skadeförebyggande åtgärder genom anpassning av arbetet och efterhjälpande åtgärder i form av arbetsanpassning och rehabilitering”. Dagens arbetsmiljöarbete handlar mycket mer om friskfaktorer och att främja hälsa snarare än att vara skadeförebyggande, även om det såklart är en viktig hörnsten.
Vad försöker Arbetsmiljöverket förmedla?
Jag tror att Arbetsmiljöverket, på sitt knastertorra och akademiska vis, försöker säga att arbetsgivarna ”fasen måste skärpa sig”. Har ni verkligen koll på vad som får medarbetare att må bra? Finns kunskapen om hur ni ska integrera arbetet med ”Employee experience”-processen med arbetsmiljöarbetet? Har cheferna PÅ RIKTIGT kunskap, förmåga och resurser att fånga upp medarbetarnas behov.
För att lyckas i det här arbetet gäller det att ta ett helhetsgrepp kring arbetsmiljöarbetet, att integrera det i varje process som redan pågår på arbetsplatsen. Det behöver inte vara ett jättejobb, det handlar bara om att göra det på ett smart sätt, och ett lite roligare sätt. Vi hjälper er gärna att undersöka hur ni gör det på bästa sätt.
Tommy Nederman, HR konsult på Wise Consulting